videocelebs

lärare låneord

 

DISKUSSION

 

När människor möts, site kulturer rör sig och idéer sprids, about it sprids och skapas även nya ord och nya sätt att uttrycka sig. Det svenska språket är fullt av låneord från andra språk, som nu har blivit till svenska. På Island däremot är man mycket försiktig med sitt språk och undviker låneord. Man har en så kallad puristisk språkvård där man istället gör nya sammansättningar av gamla ord, för att skapa nya. Dator t ex kallas tölva, vilket är en sammansättning av ordet tala och völva (völvans spådom från Eddan). Ett annat exempel på detta är ordet demonstrera = halda kröfugöngu (hålla kravgång).

För svensk romani gäller samma principer som i isländskan. Det är därför mycket känsligt då man ska ta beslut kring nya ord. Hur säger man till exempel Facebook?  På jiddish som också är ett minoritetsspråk, med ett stort behov av att bevaras, väljer en del att göra likt isländskan och skapa en ny sammansättning av redan befintliga ord: ponim=ansikte boch=bok alltså Ponimboch.  Men den svenska romanin är så känslig och har så många dialekter att nya ord är svåra att skapa.

När någon talar rakripa dyker det därför ibland upp svenska moderna ord i språket. Detta fenomen kallas för kodskiftning och är vanligt när personer talar fler språk och skiftar mellan dem.

Svensk romani används sällan av icke-romer.

 

FRÅGOR

  • Ge exempel på senare års låneord i svenskan. Hur kom de in i vårt språk och varför?
  • Finns det någon poäng att inte använda låneord?
  • Hur kommer ord till. Kan du några nya ord i svenskan som inte är låneord?

 

Exempel på nya svenska ord: klicka någon, smstra, henifiera, zlatanera

 

Språkrådet ger ut nyordslistor:

http://www.sprakradet.se/15910

 

 

 

 

 

det röda hjulet

det röda hjulet